Race Report – IM 70.3 Barcelona

eller egentligen är namnet lite förbryllande, tävlingen gick nämligen i Calella 6 mil nordost om Barcelona. Men inget emot det, kanonfin beach och bra tillgång till fina cykelvägar vilket inte hade varit fallet om vi varit mitt inne i Barcelona. Så jag förstår varför de valt att lägga tävlingen en bit utanför, även ifall det också hade varit spekatkulärt på sitt sätt. Nog om det, vi hoppar till tävlingsdagen istället.

Härlig strand med stora vågar i Calella

Proffsen stack iväg 07:00 och sen drog vi iväg 07:05 i en rullande start med självseedning. Tiden började rulla när du passerade startmattan och sen var det bara att skicka på. Jag kanske var lite väl pessimistisk för jag simmade om väldigt mycket folk under loppet, men det gick ändå rätt smidigt tack vare upplägget. Jag hade dock inga fötter att hänga på vilket jag nog tappade en del tid på. Förhållandena var fina, soluppgång i horisonten och stora men lugna dyningar som knappt kändes när fokus låg på annat. Tiden 29:01 var ingen kanontid men 6:e tid i klassen och 68:e totalt var inte jättetokigt. Nöjd med tanke på min knackiga vår.

Glad i hågen ut på cykeln, foto: Kristina Kirchberger

Jag var lite spänd inför cykelmomentet, det väntade en tuff bana men framförallt teknisk utförskörning. Hade inte supersjälvförtroende på start men försökte ändå inbilla mig att jag fixar det bättre än de flesta. Ganska tidigt blev jag ikappcyklad av en kille med riktigt fin kadens. Han cyklade bara lite fortare än mig så jag bestämde mig för att ta gratislektionen (om vi bortser från startavgift, resa, boende, fysisk insats…) i cykling och hängde på. Självklart med 10 m lucka enligt reglementet.

Det visade sig bli en bra lärdom, 100-110 i kadens kändes frustrerande lättrampat till en början men det gick ganska fort ändå. Första halvan var nästan bara uppför och tack vare kadensen fanns det ganska bra med kräm kvar i benen uppe på högsta toppen. Det var knixigt och tight utför men det gick helt ok, en snabb rackare drog ifrån men när det blev lite enklare var jag snart ikapp. Här bildades en lite större grupp på 5-6 starka cyklister, en ovan situation för mig. Brukar få köra tämligen ensam. Sista biten in glesades dock gruppen ut igen och jag körde på lite extra in mot mål. Totalt plockade jag nästan 1300 höjdmeter, vilket skvallrar om banans tuffhet. Men det gör även tiden; 2:32:14, 9 min efter snabbaste cykeltid. Som referens till det kan tilläggas att en normal cykeltid ligger på dryga 2 timmar för de snabbaste. Jag är nöjd med cyklingen, jag höll en riktigt bra kadens och jag var första age-group som hoppade av cykeln. Att jag inte låg bättre än 2:a i resultaten beror på att killen bakom sprang som skjuten ur en kanon in i växlingen och passerade mig precis innan tidtagningen.

Härligt väder och snabba vägar in mot växling, foto: Frederik Flagstad

En lång historia om cyklingen, men så var det ju även i verkligheten. Till skillnad från löpningen som jag på förhand bestämt skulle sluta efter 1,5 km. Men när speakern står vid löpbanan och hejar på den ”duktige svensken” tog det emot att kliva av.. Så därför sprang jag lika långt till innan jag bröt. Det var riktigt trist att bryta, allt kändes bra och jag hade VM-platsen i min hand. Men jag hade inget val, det var bara att kliva av och tänka klokt.

Varvning, planen var att bryta men speakern ”tvingade” mig att springa en bit till. foto: Flagstad

För att summera ihop mina båda kvalförsök så kan jag konstatera att det gick kanon med nyckelbensbrottet. Det läkte precis i tid för att kunna hantera simningen men istället tog hälsporren över. Jag skulle inte prioritera annorlunda om jag fick en chans till, det är bara dumt att inte titta längre än till sista helgen i augusti. Däremot kanske jag skulle köpt den där kvalplatsen i Budapest om jag fick frågan igen… Förresten, nu när VM slunkit mig ur händerna blir det Tjörn istället. En tävling jag testade förra året som verkligen gav mersmak, jag ser redan fram emot den.

Börjar dock få rätsida på min hälsporre nu, har fått två stötvågsbehandlingar och det känns mycket bättre. Kommer nu börja trappa upp löpningen allteftersom och hoppas snart kunna genomföra en triathlon igen. Som jag längtar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s