Tålamod, hängivenhet och en bra mentor

Bläddrade lite i tidningen under lunchen idag (läs torsdag) och fick se att J-södras målvakt har opererat främre korsbandet och nu väntar en lång rehab. Det är en väg jag själv vandrat när jag 2007 drog av detsamma samt inre ledbandet under en filminspelning med Sandagymnasiet. För den som känner sig nyfiken på hur det gick till, kolla in filmklippet nedan. Men som sagt, knät går sönder så det kan se lite otäckt ut.

img_6528-1

Om Anton Cajtofts skada i veckans upplaga av Jönköping Nu

En skada kommer alltid olämpligt, själv hade jag precis landslagsdebuterat med ett och ett halvt år kvar som junior och goda möjligheter att ta mig till Junior-VM. För Anton Cajtofts del är ju J-södra i allsvenskan igen efter många många år och det är självklart riktigt jobbigt att missa.

NOC-sprinten

Från landslagsdebuten på Bornholm, lyckligt ovetandes om vad som skulle hända bara några dagar efter att denna bild är tagen..

Men det finns fler likheter och det är den bästa kvar, Antons och därmed J-södras sjukgymnast är nämligen Anne Fältström vilket är den sjukgymnast som hjälpte mig tillbaka från min korsbandsskada. Filmen ovan använder hon förresten vid föreläsningar om knäskador sedan dess. Numera är det inte lätt att få träffa Anne den ”vanliga” vägen via landstinget, men jag är glad att det gick 2007.

Tillsammans med Anne byggde vi upp knät från grunden igen, eller först var det ju en operation som också den såklart var helt avgörande för framtiden men sen gjorde vi jobbet. Det började med smärta, rörlighetsträning och att hitta musklerna igen. Efter några månader fick jag springa på stället på en mjukmatta, efter ytterligare en tid var löpdebuten 3×30 sek på ett löpband. Det tog åtta månader innan jag sprang i skogen igen och det tog ett år innan jag kunde känna mig bekväm med detsamma.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Från ett av alla rehabpass jag avverkade 2007-2008

Det var en tuff tid men också utvecklande på många sätt och vis; jag fick perspektiv på saker och ting och jag lärde mig att bygga långsamt och strukturerat. Jag fick hantera motgångar och medgångar med allt vad det innebar.

Jag skulle kunna skriva om detta i timtal.. Men knät blev i alla fall grymt bra, starkare och stabilare än det ”friska” knät och det har jag till stor del Anne att tacka. Nu för tiden går allt per automatik men det var den grunden vi lade då som gör att allt går så bra nu. Tålamod, hängivenhet och en bra mentor så blir det mesta bra till slut, vare sig det handlar om en knäskada, ett träningsupplägg, ett jobb eller kanske något helt annat. Jag bygger min satsning på dessa tre komponenter och har gjort så sen jag började gymnasiet och fick min första tränare David Andersson. Nu är det Linda Linhart på Aktivitus som hjälper mig på vägen mot mål och framgång.

Så för att återkoppla till stackars Anton, grattis du är i goda händer. Gör bara som Anne säger så kommer kommer du tillbaka bättre än någonsin precis som du själv önskar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s