Bra vecka i Kalmar

Förra veckan blev en rolig Kalmarvecka, drog ner redan på onsdagen för att köra Kalmar mini. Var med förra året och blev så överväldigad av all publik att jag direkt bestämde mig för att köra även i år. Det här racet var inget undantag, grymt drag med mycket adrenalin! Men för att ta det från början..

Taktiken för dagen; gå på överfart på sim och cykel för att ge mig ett bra utgångsläge på löpningen. Jag kom iväg bra i simstarten och låg jämsides med Rickard Carlsson en stund innan jag gick in på hans fötter istället. Hängde med bra fram till sista 200 m då jag fick släppa en liten lucka på honom. Var ändå med bra, endast 3 sek bakom Rickard. Tror inte jag varit så nära tidigare.

Kom iväg bra på cykeln och var snart i ledningen och därifrån var det bara att borra ner huvudet och köra. Vid vändpunkten halvvägs in i cyklingen fick jag chans att se hur det såg ut bakåt, förväntade mig en vilt jagandes Bäckson men såg honom inte. Undrade om han legat så nära att jag aldrig hann möta honom men efter ett tag fick jag se att han var betydligt längre efter än väntat. Närmast bakom var Rickard och det nog närmare halvminuten dit. Bara att fortsätta blåsa på och se vad det kunde resultera i.

29146057186_4e852f1a14_o

Från Barometerns webbsändning, de sände hela tävlingen!

In till växel möttes jag av folkets jubel, riktigt kul! Drog på mig löparskorna och kom iväg något stapplande första 500 m men sen fick jag ordning på tekniken och flytet i löpning. Noterade att jag i alla fall hade minuten ner till Rickard, det såg bra ut!

Jag kanske inte flög fram på löpningen men jag hade jämn bra fart som jag trodde skulle räcka. In i centrala delarna sög jag in stämningen och kände segervittringen. Inför sista 500 m fick jag en glimt av mina efterföljare och såg att jag hade marginal. Grymt kul att gå in på den långa spurtrakan i Kalmar mot en säker seger. Värt att notera är att grabbarna bakom mig; Fredrik, Rickard, Albin och Rasmus har alla slagit mig tidigare i år på en eller flera tävlingar. Men i Kalmar var det jag som var bäst!

29040619636_79b6cc2b9d_o

Kul seger i Kalmar, värd att fira! foto: Mats Holmertz, Barometern

Jag och Malin stannade sedan kvar nere i Kalmar över helgen eftersom det var en inspirerad tjej som tryckte på anmälningsknappen förra året efter att ha bevittnat Emma Igelströms glädjetårar på röda mattan. Nu var det Malins tur att ta sig dit och bevisa för sig själv att även hon fixar det. Det har varit häftigt att få vara med på resan från ångesten över att vilja anmäla sig men ändå inte till att nu vara på plats och ta sig an denna extrema utmaning.

För mig blev det ett perfekt litet mini träningsläger inför Tjörn triathlon och för Malin några bra dagar med förberedelser så som det ska vara inför en Ironman. Jag passade bland annat på att cykla Ölandsdelen av cykelbanan och springa något varv på löpbanan. För vem vet, nästa år kanske det är min tur?!

28787150350_c1464e86c4_o

Från Alvarets mäktiga vidder på Öland

Ironmandagen var grym, lång och en hejdundrande fest. Själv hängde jag med Laszlo (som för ovanlighetens skull inte körde) och visade honom hur det går till när man supportar i Kalmar. Vi hejade ut dom på cyklingen innan vi klämde in ett effektivt löppass för att sedan kasta oss ut till cykelvarvningen igen. Därefter skrek vi nog lite för mycket både jag och Laszlo resten av dagen men kul hade vi och de flesta triathleterna såg rätt glada ut också. Malin gick superbra och fortare än planerat, men sen dök hon aldrig upp vid 150 km.. Det blev en jobbig timmes nervös väntan innan hon kom in till växel med samma fart som vid varvning, det var bara tidtagningen som strulat. Efter 42 tuffa löpkilometer var det härligt att plocka in Malin i mål med en trygg marginal på två timmar till maxtiden. Hon grejade det! Jag är imponerad!

Nu laddar jag för Tjörn triathlon i helgen med ambitionen att för första gången spräcka fyra-timmarsgränsen och sen är det fyra veckor till jag gör debut på den fulla distansen på Mallorca. Säsongen lider mot sitt slut men det är ändå många tävlingstimmar kvar och formen är god, satte årsbästa på Axamo triathlon igår.

Sugen på att tävla

Förra helgens race gav verkligen mersmak, jag vill bara tävla ännu mer och vara ännu bättre. Jag fick ett väldigt bra kvitto på att hela upplägget fungerade och det är det upplägget jag vill repetera på nytt. Jag tror jag kommer kunna leverera ett ännu bättre lopp redan om två veckor när det är dags för Tjörn triathlon över samma distans. Jag debuterade på Tjörn 2014 med ett riktigt bra lopp, bara några sekunder över fyra timmar. När jag var tillbaka 2015 gick det tyngre efter en allmänt stökig säsong men nu känner jag mig väldigt redo att bräcka mitt PB med råge där borta. Jag har det i mig och i min värld talar allt för att det ska gå vägen.

Men först ska jag få till en dryg vecka med lite grundträning, vi har hittat några bra nyckelpass jag och Linda som vi satsar mycket krut på och som min kropp verkar svara bra på. I övrigt klämmer vi in lite mängd och andra baspass fram till nästa söndag. Sista veckan blir som vanligt ganska lätt, lite fartmix och sen fullt fokus på att vara 100 % på tävlingsdagen.

Det är ju Kalmarvecka på ingång med och jag åker ner och kör Kalmar mini som är en superkul tävling med fantastiskt publikstöd. Gjorde premiär förra året och kan inte vara utan den, det är snabbt avklarat och kul rätt igenom. Ett perfekt träningspass! Sen stannar jag kvar och tränar och supportar över Ironman. Aktivitus är förresten på plats och kör massa tester och lite annat matnyttigt. Från min övriga sponsorer brukar även Salming och Mighty Sport vara representerade i expon. Det blir ett kul veckoslut, hoppas vi ses! Här är några bilder från Kalmarfesten 2014:

Efter Tjörn har jag fyra veckor på mig att göra det sista förberedelserna inför mitt livs största prov hittills när jag ger mig på den fulla distansen på Mallorca. Hur jag svarar på det har jag inte en aning om men jag tror det kommer gå bra!

Fullträff i Polen – Race Report

Som jag var inne på i förra inlägget var det tredje gången gillt. I alla fall när det gäller årets Ironman 70.3 starter. Idag klaffade det mesta och då kan jag inte vara annat än nöjd, slutade dessutom 7:a i tävlingen vilket såklart inte gjorde saken sämre.

Simstarten gick bra idag, var bra med och eftersom det började med 1000 m rakt fram var det inga problem med trängseln. Det var ganska blåsigt, vågigt och strömt i vattnet men jag hade folk runt omkring mig så kunde fokusera mer på simningen än på navigeringen. Lyckades simma till mig ett nytt PB på distansen med 25:29, tre sekunder bättre än Jönköping för fyra veckor sen. Låg nu 15:e totalt och 11:a i klassen.

Tog en gel i T1 och gav mig ut på den blåsiga inledningen av cykelbanan. Det ryckte rätt tappert i cykeln, det är snabba hjul jag har men de har också bra vindfång. Annars hände det inte så mycket första milen, tog någon placering men i övrigt en ganska ensam cykling. Blev ikappcyklad av två cyklister 1,5 mil in i loppet och tempot de höll passade perfekt för min plan. Så jag bet ihop och hakade på 12-15 m bakom. Plockade ganska snart ytterligare någon placering men sen hände inte mycket. Värdena såg dock bra ut och jag matade på med energiintaget och trodde på att vi stod oss bra i fältet. Med 10-15 km kvar fick jag ett kvitto på detta när jag såg en större klunga en bit fram. Satsade gärnet utför på slutet och drog ikapp och om det gänget och tog kommandot in till T2. Sprang in mot växling och såg bara tre cyklar, häftig känsla att vara med och slåss om 4:e platsen. Officiellt växlade jag som 6:e man i en klunga ner till 10-12:e plats någonting. Det blev ett PB även i detta moment genom bästa snittwatten.

Nu var det ”bara” löpningen kvar, kom iväg bra och ungefär som på cyklingen kom det en kille ikapp bakom efter 1,5 km. Jag bestämde mig för att haka på då tempot kändes utmanande men rimligt. Efter ytterligare några kilometer blev vi en tremannagrupp från placering 8-10. Jag kände mig stark men med tanke på tidigare erfarenheter valde jag att vara kylig och låta de andra ta vinden. Tänkte låta det vara så halva loppet men hade inte riktigt tålamodet och tog en förning efter 7 km. Vi fortsatte turas om, plockade några löpare längs vägen men blev även omsprungen av ett par. Jag kände mig stark och trodde nog jag skulle kunna utmana de andra. Ut på sista varvet gjorde jag några hårda förningar och blev av med en konkurrent.. En kvar och han lyckades jag till slut skaka av mig under sista kilometern när jag plockade ut det sista ur kroppen.

Det var underbart att glida in på upploppet själv, kunna njuta lite extra av all publik, min fina placering och såklart av min prestation. Personbästa på sim, cykel och avslutningsvis så gott som tangerat PB på löpningen (3:51/km). Dessutom nytt rekord i energiintag under en 70.3, kanske finns ett samband?! Tog en gel i T1 och därefter sju gel samt en och en halv flaska sportdryck under cyklingen dvs 120 gram kolhydrater per timme och avslutade med fyra gel under löpningen vilket motsvarar 85 gram/timme. I övrigt drack jag så mycket vatten jag kom åt, dvs tre gånger på cyklingen och åtta gånger på löpningen. Allt Migthy Sport såklart! Inga problem med vare sig kramp eller magbekymmer trots min hårdaste cykling någonsin.

Tider:

Sim 25:29

Cykel 2:14:48

Löp 1:19:48

Tot 4:03:44

Sammanfattningsvis en mycket trevlig tävling, med en smidig resa ner med nattfärjan Karlskrona – Gdynia. Fina och bra banor med mycket publik och en fin inramning på stadens stora centrala sandstrand.



Näst på tur står Kalmar mini tri 17:e augusti och därefter en ny halvdistans på Tjörn om fyra veckor innan jag avslutar säsongen på Mallorca 24:e september med min första fulldistans. Mycket kul och spännande kvar alltså, men först ska jag njuta lite av det här!

Lite pladder om och från Polen

Anlände igår morse till den polska hamnstaden Gdynia efter att ha tagit nattfärjan över Östersjön. Totalt sätt en ganska lång restid från Huskvarna men bara 3 timmar i bil gör att det känns mycket kortare. Dessutom är det alltid gött att slippa lämna över cykelväskan till ett flygbolag under några nervösa timmar.


Jag är här tillsammans med klubbkompisen och Ironmanchefen Mattias Markenstrand och igår tog vi en sväng på cykelbanan. Att komma ut från trådbussarnas territorie kändes som vi fick göra med livet som insats men sen blev det riktigt trevligt. Fin böljande terräng med backar som lutade 3-4 % omgärdade av öppen bokskog och fint halvt genomträngande solljus dvs goda förutsättningar för att cykla fort. Karaktären på kupering fortsatte banan igenom för att sista 15-20 km nästan bara gå utför på stora fina vägar. Det är upplagt för höghastighetscykling in mot T2. Igår fick vi dock sansa oss lite med tanke på att trafiken tätnade mer och mer ju närmare stan vi kom, på söndag blir det andra bullar!


Annars är väl kanske inte Gdynia vad jag skulle rekommendera att lägga semesterkassan på, inte av det jag sätt hittills i alla fall. Målområdet är sjysst med en vacker sandstrand och några sköna restauranger, men i övrigt inget supervälkomnande eller spektakulärt att upptäcka. Att det inte står ett ord engelska på informationsskyltar och annat bidrar väl också till den känslan. Under cykelturen hann vi, förutom att känna oss i vägen 90 % av tiden, med att se förödelsen av en frontalkrock vilket inte kändes alltför överraskande med tanke på hur bilisterna kör.


Vi konstaterade också ganska tidigt att fotgängarna var väldigt lydiga vid rött ljus här i Polen och imorse fick vi svar på varför när polisen var ute och kontrollerade just detta. Vi testade dem och gick mot röd gubbe och blev direkt konfronterade för lagbrott. Så nu vet vi det och Mattias pratade bort det som ingenting, vilket det ju är hemma i vårt avlånga land. Men med risk för att bli tjatig så finns det bra skäl att stå still när röd gubbe lyser och bilarna dyker upp i full kareta.


Nogklagat på bilisterna.. Imorgon blir det provlöpning av löpbanan men redan nu känns det som tävlingen har stor potential; med en smidig resmöjlighet, gott om plats på simningen, snabb cykelbana med fina vyer samt ett trevligt och kompakt tävlingsområde precis vid vattnet. Vi får väl se hur helhetsbetyget blir efter söndagens race men det lutar åt många klappor.


Inser nu att jag inte nämnt det men om det är någon som missat det så är det Ironman 70.3 som väntar, min tredje för säsongen. Dags att sätta det perfekta loppet, tredje gången gillt är ju ett bra ledord!